Säkerställande av processdatas kvalitet

 

Processdatat består till största del av mätvärden från analoga mätare. Dessa mätvärden har alltid en viss mätosäkerhet. Mätarna är alltid mer eller mindre stabila, d.v.s. deras mätvärdens noggrannhet driver med tiden.

Om mätvärden används för debitering mellan två parter, kan mätvärdenas dåliga noggrannhet förorsaka felaktig debitering. Om processdata används som bas för styrning av processen kan mätfel förorsaka att man gör felaktiga beslut.

Mätdatats tillfredställande kvalitet innebär att mätvärdena har spårbarhet till internationella mätnormer, mätosäkerheten är kontinuerligt validerad och ur användningsperspektiv, tillräckligt låg. Utöver detta bör man se till att mätdatans hanterings- och överföringskedjor är kvalitetssäkrade.

 

1. Mätosäkerhet

Mätosäkerhet är en parameter i mätresultatet som beskriver mätstorheternas förmodade variation. Normalt talar man om en 95 %s mätosäkerhet och dess storlek beskrivs normalt i procent av det uppmätta värdet.

Om t.ex. mätosäkerheten är 3 % och den uppmätta storhetens värde är 100, så är storhetens verkliga värde mellan 97 och 103, med 95 %s sannolikhet.

 

2. Mätdatats spårbarhet till internationella mätnormer

Detta säkerställs genom att införa en lämplig mängd, för energi- eller massabalansen, kritiska mätare i ett kalibreringsprogram. Av kalibreringen krävs att det finns spårbarhet till verkliga mätförhållanden. Vilket innebär att mätarna bör fält-kalibreras.

 

3. Kontinuerlig säkerställning av mätningarnas kvalitet. 

Mätnoggrannheten sprids över energi- och massabalansen genom att använda de fältkalibrerade mätpositionerna som referens. Med en kontinuerlig analys säkerställs hela balansens mätnoggrannhet.


4. Tillräcklig noggrannhet

Vad som kan bedömas som en tillräcklig noggrannhet, varierar från fall till fall. T.ex. då det gäller förbättring av energiproduktioners verkningsgrad är förbättringspotentialen, beroende av processen, från en till några procent. De kritiska mätningarnas osäkerhet bör här vara exceptionellt låga för att man skall ha möjlighet att förbättra verkningsgraden inom den totala osäkerhetsmarginalen. Ett annat exempel är stora tillfälliga utsläpp. För att identifiera och minska dessa räcker en ganska anspråkslös mätnoggrannhet.


5. Säkerställande av mätkedjornas noggrannhet

Fältinstrumentets mätsignal överförs och redigeras i automationssystemet innan den sparas i historikdatabasen. Samma mätstorhet kan ibland uppmätas med flera olika mätinstrument och samma mätvärde kan ibland finnas i flera versioner varav en del kan vara utanför kvalitetsvalideringen. Därför bör man kvalitetssäkra mätdatat från rå-värde ända till det värde som används för analysering